♥How can you not see??♥
Tittar ner på mage och ben och undrar om jag är där, är det bara jag som ser mig? är jag död?.
Hemma i mitt hem så får man inte en syl i vädret? Är ni blinda? döva eller undviker ni bara allt som har med mig att göra? jag skrattar och berättar något som fångat min dag och någon annan avbryter genom att börja prata med den jag berättar för och just som om dem blir räddade börjar dem prata med den som avbryter, jag står med ett leende som vissnar ett hjärta som smärtar och tårar som värmer en frusen kind.
Det är FAN inte konstigt man är beroende av uppmärksamhet av folk och vänner, ni är ju dem ända som ser mig.
Ibland är jag verkligen less på att bo hemma, eller nja alltid. Jag älskar min familj men det känns som jag är ett objekt utan känslor för dem. Jag visar inte tårar, inte skratt och inte ilska, jag går upp på rummet och visar det för mitt ensama rum. När jag sen träffar kille så vill jag bli sedd 24/7 just för att inte bli bort glömd och för att få känna sig älskad. Hur faaan ska någon palla leva ett liv med mig när jag inte ens kan stå på mina egna ben?
Jag vill ge någon hela min värld, alla mina dagar och hela mitt liv, men är det något att ha?..
SNÄLLA psykolog jävel ge mig en TID snart!..
Blod?
Tårar?
Vad spelar allt för roll när ingen ser?.
Jag tänker bli lycklig, jag TÄNKER hitta mister right och jag ska få allt att funka för JAG är starkare än någonsin♥
Hemma i mitt hem så får man inte en syl i vädret? Är ni blinda? döva eller undviker ni bara allt som har med mig att göra? jag skrattar och berättar något som fångat min dag och någon annan avbryter genom att börja prata med den jag berättar för och just som om dem blir räddade börjar dem prata med den som avbryter, jag står med ett leende som vissnar ett hjärta som smärtar och tårar som värmer en frusen kind.
Det är FAN inte konstigt man är beroende av uppmärksamhet av folk och vänner, ni är ju dem ända som ser mig.
Ibland är jag verkligen less på att bo hemma, eller nja alltid. Jag älskar min familj men det känns som jag är ett objekt utan känslor för dem. Jag visar inte tårar, inte skratt och inte ilska, jag går upp på rummet och visar det för mitt ensama rum. När jag sen träffar kille så vill jag bli sedd 24/7 just för att inte bli bort glömd och för att få känna sig älskad. Hur faaan ska någon palla leva ett liv med mig när jag inte ens kan stå på mina egna ben?
Jag vill ge någon hela min värld, alla mina dagar och hela mitt liv, men är det något att ha?..
SNÄLLA psykolog jävel ge mig en TID snart!..
Blod?
Tårar?
Vad spelar allt för roll när ingen ser?.
Jag tänker bli lycklig, jag TÄNKER hitta mister right och jag ska få allt att funka för JAG är starkare än någonsin♥
Kommentarer
Postat av: Stifler
Ohoj! De va kul att se dig i fredags! Om du vill kan du väl adda mig så kan vi catch up lite!
Postat av: Christine
Lätt att adda en kommentar :S
Postat av: Danne
Stina du ska inte se ner på dig själv så som du gör =( Ja förstår dig att du vill bli sed och speciellt av din familj så nä de är inte konstigt att du söker uppmärksamhet av dina vänner. Du ska veta att varje gång jag ser dig så blir jag varm i hela kroppen jag känner glädje att ha dig i min närhet. Du har en sån utstrålning som inte är av denna värld du har ett hjärta av de finaste och renaste guld man kan få tag på!!! Du är och kommer alltid att förbli Den tjej som står min närmst om hjärtat. Ps vi måste ses snart puss kram <3