.. Finns han. Den rätta för mig.
Försöker hela tiden inbilla mig att jag inte behöver honom, att jag har mig själv och en lång framtid att ta hand om. Men suck vad tråkigt. Jag vill tro på den riktiga kärleken. Jag vill inte sitta och vänta in honom, jag vill inte springa efter honom, jag vill möta honom på mitten <3.

Idag har jag varit iväg en sväng med Martin.
Vi körde till malmö och letade film han var intresserad av.
Martin är den som känner mig bäst av alla i världen men ibland går han mig på nerverna.
Älskar honom som den vän han är men ändå, han går mig på nerverna.
Inte på det sämsta tänkbara sätt utan bara lätt irriterande på hans tetiga vis.
För er som inte vet är martin mitt förflutna och min framtid. Vi var tillsammans i nästan 3år men sen förstörde allt och alla andra det för oss och det gjorde att vi växte ifrån varandra, andras ord blev vår verklighet.
Ibland känns det sorgligt för det hade varit vi i 10år nu om inte all skit hänt.
Jag är inte kär i Martin längre, men ibland tänker man tillbaka. Jag är glad jag har den vän jag har i honom.
Jag vet att folk han känner läser min blogg och martin har nästan vädjat att jag inte nämner honom här för han är trött på att folk bråkar med honom om att han träffar mig efteråt. Retar mig på folk, om dem bara visste vad dem förstört och gör än.
Som sagt, inga kärleks känslor för Martin längre men han betyder så otroligt mycket för mig, men när folk frågar om vi umgås eller pratas vid så måste jag ljuga och less är jag på det!.

Nu är man i alla fall hemma igen.
Tittar kock program och ska snart plocka fram mitt kexchoklad och min cola =)

---

---