♥ Words!!??..
,. Ja var fan börjar man!?,.
Livets gång är inte alla gånger en fågel sång så kan jag ju säga!..
Idag kom mina favoriter på middan, faan vad glad jag blev,. Sötfisar♥.
Fick ett sms av Björn där det stod, - Får jag och Viktor komma och hälsa på dig på din lunch!?,.
- Jaaa klart ni får, ni är alltid alltid välkommna var i världen jag än befinner mig,.
Dagen funkade bra fram tills pappa ringde fem min efter att jag slutat =/.
Han vet verkligen vad han ska säga för att vända upp och ner på min värld...
Låter kanske som att jag överreagerar och inte borde ta det så hårt men efter min grovt värdelösa uppväxt och alla år som jag levt med själv hat så vill man inte höra att man har fula kläder och att jag inte kan följa med på visningen av lägenheten om jag inte klär mig med reda,,, vad var det för fel på det jag hade på mig??, hölt på att börja gråta inför Nille så sög in mina tårar, la på luren och försökte förklara för nille så det såg ut som jag tog det bra och blev mest sur på pappa som hellst hade bytt ut hela mig,. Det funkade fram tills jag kom innan för dörren, då bröt jag ihop totalt. Sist pappa påpekade mitt yttre var när jag var 15år och inte fick följa med på mina kusiners bröllop för att jag hade problem med ackne, ja man har levt med mycket. Jag stressade hem och letade med stora tårar efter kläder att ha på mig, har sparat alla mina pengar för att kunna skaffa mig ett boende trotts att jag snart är arbetslös, det eller gatan sa mamma som ligger i skiljsmässa,,,. Jag fick tag i något och hoppades av hela mitt hjärta att bli godkänd av pappa som grandskade mig noga när jag hoppade in i bilen, ville inte möta hans blick, han fick bara inte se att han fått mig att gråta, han hatar när jag gråter (sluta upp med dina känslo spel) typ,. Tittade på lägenheten som inte var min grej alls, jag vill inte smälla hundra tusen tals kronor på något jag vill bo i ett halv år i. Nej det blir att titta efter 2:or i stället,.
Jag kom hem för en timme sen ca, totalt utmattad av jobb, stress och dålda känslor inför en stark, självgod, bitter och sträng man, min far!.
Jag önska många gånger att jag inte hade en pappa och jag blir så ledsen att jag behöver honom så mycket nu med lägenheten,. Känner mig så värdelös som inte klarar mig själv och nu låser jag fast mig vid pappa som hjälper mig med ett lån, det betyder att jag måste ha kontakt med honom, han köper min kontakt =(.
Faaaaaaaaaaan att det är så illa ställt, =( ge mig en hyres lägenhet och ett fast jobb så tar jag ett eget lån några år längre fram, snälla låt mig inte tvingas behöva min pappa,. Jag står inte ut med att känna mig dålig =(.
Nu ska jag bara låta mig få tömma dåliga känslor och titta något på tv,. Behöver släppa allt.
Tack för ni orkade er hela vägen ner hit.
Sköt om er alla,.♥
Ps, förlåt för ett tragiskt inlägg men jag var tvungen att få ut tunga känslor,.
Livets gång är inte alla gånger en fågel sång så kan jag ju säga!..
Idag kom mina favoriter på middan, faan vad glad jag blev,. Sötfisar♥.
Fick ett sms av Björn där det stod, - Får jag och Viktor komma och hälsa på dig på din lunch!?,.
- Jaaa klart ni får, ni är alltid alltid välkommna var i världen jag än befinner mig,.
Dagen funkade bra fram tills pappa ringde fem min efter att jag slutat =/.
Han vet verkligen vad han ska säga för att vända upp och ner på min värld...
Låter kanske som att jag överreagerar och inte borde ta det så hårt men efter min grovt värdelösa uppväxt och alla år som jag levt med själv hat så vill man inte höra att man har fula kläder och att jag inte kan följa med på visningen av lägenheten om jag inte klär mig med reda,,, vad var det för fel på det jag hade på mig??, hölt på att börja gråta inför Nille så sög in mina tårar, la på luren och försökte förklara för nille så det såg ut som jag tog det bra och blev mest sur på pappa som hellst hade bytt ut hela mig,. Det funkade fram tills jag kom innan för dörren, då bröt jag ihop totalt. Sist pappa påpekade mitt yttre var när jag var 15år och inte fick följa med på mina kusiners bröllop för att jag hade problem med ackne, ja man har levt med mycket. Jag stressade hem och letade med stora tårar efter kläder att ha på mig, har sparat alla mina pengar för att kunna skaffa mig ett boende trotts att jag snart är arbetslös, det eller gatan sa mamma som ligger i skiljsmässa,,,. Jag fick tag i något och hoppades av hela mitt hjärta att bli godkänd av pappa som grandskade mig noga när jag hoppade in i bilen, ville inte möta hans blick, han fick bara inte se att han fått mig att gråta, han hatar när jag gråter (sluta upp med dina känslo spel) typ,. Tittade på lägenheten som inte var min grej alls, jag vill inte smälla hundra tusen tals kronor på något jag vill bo i ett halv år i. Nej det blir att titta efter 2:or i stället,.
Jag kom hem för en timme sen ca, totalt utmattad av jobb, stress och dålda känslor inför en stark, självgod, bitter och sträng man, min far!.
Jag önska många gånger att jag inte hade en pappa och jag blir så ledsen att jag behöver honom så mycket nu med lägenheten,. Känner mig så värdelös som inte klarar mig själv och nu låser jag fast mig vid pappa som hjälper mig med ett lån, det betyder att jag måste ha kontakt med honom, han köper min kontakt =(.
Faaaaaaaaaaan att det är så illa ställt, =( ge mig en hyres lägenhet och ett fast jobb så tar jag ett eget lån några år längre fram, snälla låt mig inte tvingas behöva min pappa,. Jag står inte ut med att känna mig dålig =(.
Nu ska jag bara låta mig få tömma dåliga känslor och titta något på tv,. Behöver släppa allt.
Tack för ni orkade er hela vägen ner hit.
Sköt om er alla,.♥
Ps, förlåt för ett tragiskt inlägg men jag var tvungen att få ut tunga känslor,.
Det kommer bli bra!
Älskad och lämnad på vår 6månaders dag, han kände att han kommer att vara otrogen..=( Krossade mitt hjärta.
♥Ger snart upp♥
... Ja jag pallar snart inte mer.
Jag har hoppats att det ska bli bra mellan mig och killen länge nu. Det slutade med att han lämnade mig, Fine det får jag ta om han inte pallar mer. Men samma kväll kommer han och vill ta tillbaka mig!? ok, visst jag blev skit glad men det fanns vilkor. Ett vilkor som han var tvungen att lova var att ge mig mer kärlek så jag kan ge mer kärlek tillbaka. Orkar inte att vi aldrig gör något och pussas knappt.
Klart han ska ta ett jobb till, så nu jobbar han snart mellan 09-21:00 varje dag, tid till mig och hans dotter finns inte för pengarna är viktigast dem närmsta 3åren. i morgon åker han till stockholm. Jag ville att han skulle komma och pussas lite igår innan han åkte hem. Först bokade han upp sig med hans vänner, jag sa inget för jag ville inte starta något bråk. jag väntade snällt i nästan 2 timmar. 20min efter han dykt upp ville han dra hem. han var trött och orkade inte ens spela glad över att se mig. då slutade han FEM hur fan ska han ha tid och ork att visa kärlek halv tio på kvällen då när han ska upp igen lite över 6 dagen där på?.. Idag skrev jag ett sms i morse och fråga om han kunde komma och pussas idag efter jobb då, inget svar. När han sen slutat jobba har han åter igen bokat upp sig med sina vänner. Jag pratade lugnt med honom och frågade varför han bokade upp sig alltid med alla andra. Jag känner mig som ett sista val. människorna han jobbar hela dagerna med är dem han bokar upp sig med efter jobb med. Så fick jag höra att han kunde titta inom om när han varit med dem.. titta inom!!!??? när fan ska vi umgås då?.. Jag pratade lugnt och han visste att jag blev ledsen pågrund av hans tidsbrist eller vilje brist. Då skriker han till mig - vill du ha någon som slickar dig i röven hela dagarna så skaffa dig en hund..
Han bröt sitt löfte till mig. jag kräver inte ens mycket men det jag kräver är tydligen för mycket för honom.. KÄRLEK.. just tooo mutch.. Nä suck.. jag ger snart upp om det inte blir ändring. Är så trött på att känna mig som singel i ett förhållande.
Aldrig fått så här lite kärlek av något =/.
Och aldrig älskat någon så mycket som honom heller..
Hata..
Jag har hoppats att det ska bli bra mellan mig och killen länge nu. Det slutade med att han lämnade mig, Fine det får jag ta om han inte pallar mer. Men samma kväll kommer han och vill ta tillbaka mig!? ok, visst jag blev skit glad men det fanns vilkor. Ett vilkor som han var tvungen att lova var att ge mig mer kärlek så jag kan ge mer kärlek tillbaka. Orkar inte att vi aldrig gör något och pussas knappt.
Klart han ska ta ett jobb till, så nu jobbar han snart mellan 09-21:00 varje dag, tid till mig och hans dotter finns inte för pengarna är viktigast dem närmsta 3åren. i morgon åker han till stockholm. Jag ville att han skulle komma och pussas lite igår innan han åkte hem. Först bokade han upp sig med hans vänner, jag sa inget för jag ville inte starta något bråk. jag väntade snällt i nästan 2 timmar. 20min efter han dykt upp ville han dra hem. han var trött och orkade inte ens spela glad över att se mig. då slutade han FEM hur fan ska han ha tid och ork att visa kärlek halv tio på kvällen då när han ska upp igen lite över 6 dagen där på?.. Idag skrev jag ett sms i morse och fråga om han kunde komma och pussas idag efter jobb då, inget svar. När han sen slutat jobba har han åter igen bokat upp sig med sina vänner. Jag pratade lugnt med honom och frågade varför han bokade upp sig alltid med alla andra. Jag känner mig som ett sista val. människorna han jobbar hela dagerna med är dem han bokar upp sig med efter jobb med. Så fick jag höra att han kunde titta inom om när han varit med dem.. titta inom!!!??? när fan ska vi umgås då?.. Jag pratade lugnt och han visste att jag blev ledsen pågrund av hans tidsbrist eller vilje brist. Då skriker han till mig - vill du ha någon som slickar dig i röven hela dagarna så skaffa dig en hund..
Han bröt sitt löfte till mig. jag kräver inte ens mycket men det jag kräver är tydligen för mycket för honom.. KÄRLEK.. just tooo mutch.. Nä suck.. jag ger snart upp om det inte blir ändring. Är så trött på att känna mig som singel i ett förhållande.
Aldrig fått så här lite kärlek av något =/.
Och aldrig älskat någon så mycket som honom heller..
Hata..
♥ still!?
Blir såå trött och ledsen..
Jag fyller 24 år i år. Det är 5år sen jag slutade gymnasiet.
Det var en av dem svåraste tiderna i mitt liv.
Och JA, jag ljög en hel del där. Jag hatade den jag var, allt jag gjorde och livet jag hamnat i, allt i från att bli misshanldald m.m.. Jag har sett min farfar bli dödad, jag har räddat livet på min mamma som fem och allt var bara SKIT.. när jag gick i mellanstadiet/högstadiet låtsades jag vara någon jag inte var för att förhoppningsvis bli älskad för någon annan. Vem ville liksom ha någon som mig och allt jag bar på.
När jag sen började gymnasiet och började på en internat skola där jag nästan inte kände någon såg jag min chans.. Inte till att bättras NEJ,, utan till att försämras i mitt liv men förhoppningsvis se bättre ut i andras ögon. Jag tänkte inte alls på att vara mig själv och bli älskad för den, jag trodde det var helt omöjligt. Så jag ljög i otroliga mängder. Det är INGET jag är stolt över idag.. Men dessa människor har jag inte träffat på 5 år. Jag hade även underbara människor på skolan som jag verkligen kunde vara mig själv med, Tova, Petra, Veronica och Rebecca. Ni var dem ända jag var helt ärlig till. Ni var mina vakande änglar.
Idag får jag ett inlägg om att jag är en stor lögnare och att antagligen det här med misshandel oxå är en lögn =(..
Jag slutade ljuga för fem år sen då jag förlorat den största delen av min barndum mitt liv till lögnerna.. Jag har kämpat i 5år, jag har bättrat mig och har visst vänner. OTROLIGT få vänner men dem jag valt att finnas för och som finns tillbaka, visst önska jag att jag hade fler men det är konsikvenser jag får ta av mina lögner. Men jag vill inte få höra för dem än idag.. Jag har förändrats såå otroligt mycket. Mycket därför jag började skriva om budskap för att folk gärna blundar för det som finns och förnekar förbättring och förändrig.. MEN förändring finns..
Mina närmsta vänner VET att jag inte är sån längre och inte varit på väldigt länge.. Så om du känner för att anklaga mig för saker du inte vet något om så ta det med mig personligen, mellan 4 ögon.
Så fegt att skriva ut anonymt och anklaga för saker man tro sig vara sanna..
Jag är en bra människa så gör så gott jag kan alla gånger.
Om du inte såg eller ser det så har du aldrig tagit dig tid att lära känna mig och inte heller har du rätt att döma mig då..
Att dömma någon på avstånd är som att ljuga för sig själv.. Man tar förgivet saker..
Gör inte det är du snäll, och inte om mig..
För jag är inte den du tror.. Lögner tar dig ingenstans, TRO mig jag vet..
Jag fyller 24 år i år. Det är 5år sen jag slutade gymnasiet.
Det var en av dem svåraste tiderna i mitt liv.
Och JA, jag ljög en hel del där. Jag hatade den jag var, allt jag gjorde och livet jag hamnat i, allt i från att bli misshanldald m.m.. Jag har sett min farfar bli dödad, jag har räddat livet på min mamma som fem och allt var bara SKIT.. när jag gick i mellanstadiet/högstadiet låtsades jag vara någon jag inte var för att förhoppningsvis bli älskad för någon annan. Vem ville liksom ha någon som mig och allt jag bar på.
När jag sen började gymnasiet och började på en internat skola där jag nästan inte kände någon såg jag min chans.. Inte till att bättras NEJ,, utan till att försämras i mitt liv men förhoppningsvis se bättre ut i andras ögon. Jag tänkte inte alls på att vara mig själv och bli älskad för den, jag trodde det var helt omöjligt. Så jag ljög i otroliga mängder. Det är INGET jag är stolt över idag.. Men dessa människor har jag inte träffat på 5 år. Jag hade även underbara människor på skolan som jag verkligen kunde vara mig själv med, Tova, Petra, Veronica och Rebecca. Ni var dem ända jag var helt ärlig till. Ni var mina vakande änglar.
Idag får jag ett inlägg om att jag är en stor lögnare och att antagligen det här med misshandel oxå är en lögn =(..
Jag slutade ljuga för fem år sen då jag förlorat den största delen av min barndum mitt liv till lögnerna.. Jag har kämpat i 5år, jag har bättrat mig och har visst vänner. OTROLIGT få vänner men dem jag valt att finnas för och som finns tillbaka, visst önska jag att jag hade fler men det är konsikvenser jag får ta av mina lögner. Men jag vill inte få höra för dem än idag.. Jag har förändrats såå otroligt mycket. Mycket därför jag började skriva om budskap för att folk gärna blundar för det som finns och förnekar förbättring och förändrig.. MEN förändring finns..
Mina närmsta vänner VET att jag inte är sån längre och inte varit på väldigt länge.. Så om du känner för att anklaga mig för saker du inte vet något om så ta det med mig personligen, mellan 4 ögon.
Så fegt att skriva ut anonymt och anklaga för saker man tro sig vara sanna..
Jag är en bra människa så gör så gott jag kan alla gånger.
Om du inte såg eller ser det så har du aldrig tagit dig tid att lära känna mig och inte heller har du rätt att döma mig då..
Att dömma någon på avstånd är som att ljuga för sig själv.. Man tar förgivet saker..
Gör inte det är du snäll, och inte om mig..
För jag är inte den du tror.. Lögner tar dig ingenstans, TRO mig jag vet..
♥ For you,, fuck you..
♥EVERYTHING YOU TOLD ME WAS A FUCKING LIE..
I DONT WHANT YOU BACK
THIS TIME I AM THE WINNER AND YOUU
ARE GOING DOOWN.
Ps, mamma, förlåt, glömde gratta på DIN dag.
Ölskar dig högre än allt annat.
Tack för allt du gör och är för mig.
Älskar dig ♥
♥ Hur Orkar du?
Jag förstår inte.
Jag har försökt göra som en del bett mig, att bara ignorera den här Maddis.
Men hur låter man bli när hon går in på dem jag skriver till, kopierar det jag skrivit till er och postar som kommentar till mig och påstår att jag ljuger och att hon känner mig?
Det hon påstod sist att jag ljög om krossade mig verkligen.
Hade hon varit här så vet jag inte vad jag gjort. Blev så arg och ledsen =(
Plus att det hon gick in och skrev vill jag inte att alla ska veta då det är något som drabbat mig hårt.
Jag tar nya krafter och försöker än en gång låta bli tanken av vad hon gör :(
Vi är 24år,. Varför beteer hon sig så forftande.. Sen 1:an har hon hållt på. Trodde hon skulle sluta.
Fuck daj.
Jag har försökt göra som en del bett mig, att bara ignorera den här Maddis.
Men hur låter man bli när hon går in på dem jag skriver till, kopierar det jag skrivit till er och postar som kommentar till mig och påstår att jag ljuger och att hon känner mig?
Det hon påstod sist att jag ljög om krossade mig verkligen.
Hade hon varit här så vet jag inte vad jag gjort. Blev så arg och ledsen =(
Plus att det hon gick in och skrev vill jag inte att alla ska veta då det är något som drabbat mig hårt.
Jag tar nya krafter och försöker än en gång låta bli tanken av vad hon gör :(
Vi är 24år,. Varför beteer hon sig så forftande.. Sen 1:an har hon hållt på. Trodde hon skulle sluta.
Fuck daj.
Tack trogna läsare som står vid min sida, era kommentarer ger mig verkligen all glädje.
♥ överreagerar jag!?
I så många år har jag haft problem med en tjej, kan inte ens komma ihåg så många åren har blivit.
Jag vet inte ens vart jag ska börja men kan ju säga att jag sitter just nu rätt irriterad och lite smått ledsen med.
Det började som värst för 3år sen,. Jag var tillsammans med en kille,. Jag skrev inlägg till honom från mina djupaste känslor här på min blogg.
När jag sen besökte hennes sida så hade hon tagit ALLT jag skrivit, alla inlägg.
Hon hade bytat ut våra namn mot henne och hennes killes namn. Dem hade varit tillsammans i 3 år då, Känner man inte egna känslor för sin kille då?.
Det blev bara värre och värre, hon började även sno mina bilder på min dåvarande pojkvän och la ut.
jag blev riktigt ledsen, det var ju mina känslor, mina ord.
Jag bad henne ta bort men vägrade måånga gånger.
Men sen tog hon bort det.
Tiden gick och plötsligt stal hon min blogg design, ja allt smått du kan tänka dig.
Hon har även tagit mina vänner bloggar och lagt till dem på hennes länkar på sidan,
www.wiigren.blogg.se
lis och Malin?, hon vet inte ens vem dem är.
Och kollar du www.berntzzon.blogg.se som är mitt ex så ser ni även att hon tagit bakgrunden där ifrån och texten är inte direkt påhittad i hedarn heller.
Skrev inlägg om mig om hur hemsk jag var under tiden mellan 1-9:an.
Detta var för några veckor sen, jag är 24år idag.
För några dagen sen försökte hon bli vän med mig,, så kommenterade hon i min blogg, kan du göra om min blogg, jag vill ha den just som din men andra färger.
Hennes sätt att hitta läsare till sin blogg är genom att (ta mina) skriva till dem som kommenterat och sen använda sig av samma teori som jag, men film klipp om dåld sanning :(
HELA tiden försöker hon härma mig och jag tar det inte speciellt bra..
NU går hon även in på mina kommentarer och skriver till dem som kommenterar till mig,
visst mina läsare är fria läsare, men jag anstänger mig verkligen för er (mina läsare), för att ni ska ha något spännande att återkomma till här, så var 3:e dag har jag lovat er en ny film om verkligheten. Gissa vad hon nu gjort då,.
Tagit nästa film klipp som jag hade för er, härmat mig med budskapen till er,.
Jag kanske över reagerar, men mina nära säger att jag inte gör det. Dem vet vad som hänt och händer.
jag stör mig så otroligt.
Det gör mig ont att det jag kämpar för tar hon som en snål skuts.
Hon kallar sig Maddiz, ni känner kanske igen d :(..
Sköt om er alla, stay strong. Hoppas stt ni fortsätter besöka min blogg även om hon griper er med filmerna jag skulle använda. <3.. hon spelar trevlig till er för att ni ska gå över till henne.
Jag brukar inte vara den som är den, men det gör mig ont att hela tiden kämpa för något någon annan har så lätt för att ta utan vidare ansträngning,
Är det så samhället ska se ut?.
Känner bara, bryr hon sig verkligen om budskapen om ideén är stulen?
jag skriver med äkta känslor,
därför drabbas jag känslomässigt
Tack läsare.
Och förlåt för min frustration.
Jag vet inte ens vart jag ska börja men kan ju säga att jag sitter just nu rätt irriterad och lite smått ledsen med.
Det började som värst för 3år sen,. Jag var tillsammans med en kille,. Jag skrev inlägg till honom från mina djupaste känslor här på min blogg.
När jag sen besökte hennes sida så hade hon tagit ALLT jag skrivit, alla inlägg.
Hon hade bytat ut våra namn mot henne och hennes killes namn. Dem hade varit tillsammans i 3 år då, Känner man inte egna känslor för sin kille då?.
Det blev bara värre och värre, hon började även sno mina bilder på min dåvarande pojkvän och la ut.
jag blev riktigt ledsen, det var ju mina känslor, mina ord.
Jag bad henne ta bort men vägrade måånga gånger.
Men sen tog hon bort det.
Tiden gick och plötsligt stal hon min blogg design, ja allt smått du kan tänka dig.
Hon har även tagit mina vänner bloggar och lagt till dem på hennes länkar på sidan,
www.wiigren.blogg.se
lis och Malin?, hon vet inte ens vem dem är.
Och kollar du www.berntzzon.blogg.se som är mitt ex så ser ni även att hon tagit bakgrunden där ifrån och texten är inte direkt påhittad i hedarn heller.
Skrev inlägg om mig om hur hemsk jag var under tiden mellan 1-9:an.
Detta var för några veckor sen, jag är 24år idag.
För några dagen sen försökte hon bli vän med mig,, så kommenterade hon i min blogg, kan du göra om min blogg, jag vill ha den just som din men andra färger.
Hennes sätt att hitta läsare till sin blogg är genom att (ta mina) skriva till dem som kommenterat och sen använda sig av samma teori som jag, men film klipp om dåld sanning :(
HELA tiden försöker hon härma mig och jag tar det inte speciellt bra..
NU går hon även in på mina kommentarer och skriver till dem som kommenterar till mig,
visst mina läsare är fria läsare, men jag anstänger mig verkligen för er (mina läsare), för att ni ska ha något spännande att återkomma till här, så var 3:e dag har jag lovat er en ny film om verkligheten. Gissa vad hon nu gjort då,.
Tagit nästa film klipp som jag hade för er, härmat mig med budskapen till er,.
Jag kanske över reagerar, men mina nära säger att jag inte gör det. Dem vet vad som hänt och händer.
jag stör mig så otroligt.
Det gör mig ont att det jag kämpar för tar hon som en snål skuts.
Hon kallar sig Maddiz, ni känner kanske igen d :(..
Sköt om er alla, stay strong. Hoppas stt ni fortsätter besöka min blogg även om hon griper er med filmerna jag skulle använda. <3.. hon spelar trevlig till er för att ni ska gå över till henne.
Jag brukar inte vara den som är den, men det gör mig ont att hela tiden kämpa för något någon annan har så lätt för att ta utan vidare ansträngning,
Är det så samhället ska se ut?.
Känner bara, bryr hon sig verkligen om budskapen om ideén är stulen?
jag skriver med äkta känslor,
därför drabbas jag känslomässigt
Tack läsare.
Och förlåt för min frustration.
Trelleborg..!!..
Hemma i Trelle igen utan pojken.. uscha. Tycker inte om att vara utan honom.
När jag vaknade i morse så vart jag så trött så jag orkade inte gå ur sängen.
Tur man har en så underbar pojkvän som snabbt frågar vad man vill ha och gör frukost på sängen.
Massor me kärlek till dig för att du tar hand om mig som ingen annan.
Efter det satt vi lite med datorerna.
Jag gjorde vid Linas blogg, hon hade tröttnat rätt bra på sin.
Sen skulle älskling äta o sen körde han mig hem runt 20:00 idag, blev in om mc donald´s, illa men gott.
Nu sitter jag o tittar 2 and half man o segar. Blev nyss klar med Linas blogg.
Ska prata lite med Stoffe på msn innan sängen nu.
Natti ni övriga
<3
När jag vaknade i morse så vart jag så trött så jag orkade inte gå ur sängen.
Tur man har en så underbar pojkvän som snabbt frågar vad man vill ha och gör frukost på sängen.
Massor me kärlek till dig för att du tar hand om mig som ingen annan.
Efter det satt vi lite med datorerna.
Jag gjorde vid Linas blogg, hon hade tröttnat rätt bra på sin.
Sen skulle älskling äta o sen körde han mig hem runt 20:00 idag, blev in om mc donald´s, illa men gott.
Nu sitter jag o tittar 2 and half man o segar. Blev nyss klar med Linas blogg.
Ska prata lite med Stoffe på msn innan sängen nu.
Natti ni övriga
<3
Blir så trött..
Tycks vara folk på min blogg som inte tycker det är ok att man dejtar killar och skriva om det i sin egen dagbok.. Jag behöver inte onödiga kommentarer av någon.. Blir jag sårad så får jag väl antagligen skylla mig själv.. Men nu känner inte mig o inte heller vet ni hur jag funkar.. Jag skiter i mitt förflutna och ser framåt.. Jag har varit singel i snart 7 månader och har inte rört någon av dem jag dejtat. Bara träffats för att se om det fanns en glimt där. Jag är vänner med alla var av är 2aom jag gått ut med på 7 månader.. Jag har träffat en kille för 5 dagar sen.. Han är den första jag fastnat riktigt för.. vi har umgåts varje dag i 5dagar och inte fören igår kysstes vi hej då.. inte ens hållt handen eller ågot under dem andra dagar.. FATTAR inte ens att jag sitter o förklarar mig för någon som inte vet ett skit eller ens har med mig att göra.. Men jag blir stött av sånt.. Låt mig bara vara.. Jag dejtar vem jag vill o när jag vill. Så trött på att alla klagar :(.. Är det inte mitt liv längre?.. Skit samma.. sista gången jag skriver o förklarar mig.. för detta är MIN blogg.. ge bara fan i o läs om det inte passar.. MITT liv MIN blogg... vad du än skriver så ändras inte det.. Tack ni som stöttar mig... NI vet vilka ni är..
Tillbaka till bloggen:
I söndags träffade jag dig.. Inställningen var att BARA vara vänner o inget annat. Då vi båda blev singlar för 7 månader sen.. Du efter ett 7år långt förhållande.. Och jag själv efter 3 veckors.. Jag sökte kärleken i 1år o fick 3 veckor, Nu klagar folk för jag söker vidare.. Jag letar inte, jag väntar. Vi har umgåts i 4dagar som enbart vänner... Bio i söndags, hundarna o skogen i måndags, julskylltning m.m i tisdags,, Igår låg vi och tittade film i några timmar i min säng.. Inte en gång tog vi på varandra. Inte ens en hand i hand.. Men jag kände pulsen gå. Känslan som vän börjar sina för mig... Fast det inte skulle bli så här.. Vi var ju fast beslutna om att bara umgås som vänner. Fick en känsla i Malmö av något annat o även du som du sa. Ville bara ta din hand när vi gick på vellinge blomman... Men vänner går inte o håller hand.. Igår när du körde hem hände det... En lång kram och våra läppar möttes i en underbar kyss.. Vad hände?... Vänner.!?.. Tänker på dig som aldrig förr o idag har jag för första gången saknat dig... :O.. Borde vi?... Vi har ju ingen annan att ta hänsyn till än oss själv.. Vi, du o ja.. Vänner!?... Du kommer antagligen ikväll igen. Hur blir det då?.. Just nu skriker min kropp efter en kram. du är så underbar du blyga pojk.. =).. Steg efter steg. Sakta fram... Men vart leder dem... Ställer mig frågan igen.. Vänner... Enbart vänner?.. Med en känsla som så här?.
//Stina... Fuck ya all.... My life... And im living it well.. I do things of love, Broken wings? even then will i fly away..
Fredag..!..
Jag skulle vela skriva en blogg som är kul att läsa.. Något som får folk att vela fortsätta läsa min blogg.
Men sanningen är den att jag har rasat in i en deppration...? eller hur det stavas.. Jag mår RIKTIGT dåligt.. Gråter och bråkar jäämt utan anledning..
Jag tror det tog slut mellan mig och Julle med idag.. Inte fått tag i honom alls sen 15:14..
Sista meddelandet jag fick stod det... -Du behöver aldrig mer bekymra dig. För jag ska aldrig göra dig besviken igen. Jag drar nu...
Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till.. Hela mitt liv rasar och jag faller... Men saken är det att det är ingen annan än jag själv som knuffar ner mig i fallet..
Jag behöver Julle så otroligt mycket men jag kan verkligen INTE visa det... ?? Detta är bara INTE likt mig att beete mig så här.. Jag är alltid glad och skrattig och nu tror Julle att det är något i honom som orsakar irritation m.m.. Men hur kan det vara det?.. Han är ju den jag är kär i...
Jag vet jag förlorat honom nu.. Och jag tänker inte försöka övertala honom till att komma tillbaka för han förtjänar veerkligen en bättre flickvän... Jag ska söka hjälp och antagligen förbli singel i många år om inte Julle kommer tillbaka.. För jag bör inte ha ett förhålland nu som jag mår.. Men hur lätt är det att ta farväl av den man behöver mest och är riiktigt kär i?... INTE lätt.. men hur lätt är det att se han ledsen och lidadens pågrund av mig varje dag? INTE lätt.. så hur jag än gör blir det skit.
jag vet bara att jag vill leva mitt liv med honom... Men jag kan inte göra honom glad... Han har inte haft tjej på ca 9 månader innan mig.. Jag är inte den han hoppats på eller längtat efter... Jag är inte den jag vill vara och den jag brukar vara.. Jag vet inte vem jag är..
Förlåt till alla er som blir lidandes... Jag försöker verkligen och jag kämpar... Men jag trampar på allas tår där jag står och hoppar... Tack för ni finns för mig.. Och till Julle.. Snäääälla ha det liv du förtjänar... Din stina kommer sakna dig i all evighet...
Bye bye.... Stina.. the one and nobody...
Ny..
någon har knäckt mitt lösen och gått in och tagit bort min lunar som jag haft i 8 år.. Alla minnen från folk jag inte längre har kontakt med på olika sätt.. Blogg inlägg man skrivit när man förlorat någon nära.. Farmor , Farfar, Morfar & Dig Mattias... aalldrig mer får jag tillbaka det =(.. Inläggen du skickat Mattias.. och dina komentarer som jag aldrig någonsin kommer se eller höra igen är borta =(...
Faaaan vad ledsen jag är.. och såå dåligt jag mår.. =(...
Kanske töntigt i andras öron.. men det där betyde verkligen massor för maj... Tröttsamt o skaffa ny lunar =(.. Palla...
Skärpning..!.
Antar jag kommer bli dömd igen efter detta inlägg..
Men jag måste verkligen skärpa mig... Jag älskar Niklas.. Jag säger inget annat.. Jag kommer antagligen alltid älska honom på ett eller annat sätt..
Men just nu funkar det inte... Varken som förhållande eller vän.. Jag måste ta mig i kragen..
Blir så besviken så ofta... Det borde finns lag hur man får göra mot dem som älskar en..
Saken är den att jag vet att Niklas inte vill något illa men han tänker inte på andra.. Eller mig och vad jag känner.. Inte alla gånger.. Inte dem gångerna jag veerkligen önska att han gjorde det..
Han kommer säkert bli sur för jag skriver detta men jag måste lätta mig på något sätt och han undviker mig mer än något annat..
Vi var tillsammans i så gott som 6 månader.. Och som jag skrev tidigare har vi inte varit ute en ända gång.. Jag har tjatat och gnatat men han vill aldrig.. Jag äällsskar att gå ut och dansa och dricka dringar... få gunga till musiken.. Musik är min kärlek.. Men Niklas vill inte.. Inte ens för min skull... Efter 6 månaders tjat tog det slut.. gissa vad han ska i helgen!?.. Jo UT... Han kompisar undrade om han ville med och det lät tydligen bra =(..
FYYY vad ledsen jag blev alltså... riiiktigt ledsen IGEN... Varför är jag så naiv och tror att allt ska bli bra?..
Varför ville han aldrig ut med mig?... Lät ju aldrig bra när jag ville ut.... (Gråter)... Nu har jag i alla fall sakt upp kontakten med honom.. se hur länge det håller.. men jag klarar inte av att vara så här ledsen och besviken mer..
Det gjorde riiktigt ont att han ska ut på fredag... RIIKTIGT ont...
Jag vet att jag ska ut på lördag.. Men saken är den att jag hade INTE gått ut på lördag om det inte vore för att jag är sååå jävla sugen på att gå ut och längtat läänge på att få frågan.. Vill du med ut!?...
O nu ska Niklas ut med andra...
Faaaan då... =( vet att han vill ut för att tänka på annat... Men det hade gjort vårt tidigare förhållande lyckliga om man fått komma ut och träffat människor o dansat lite... Vi diskuterade senaste när Roger o annika var över o spelade yatzy och åt mat... Alla verkade förstå mig men ingen gjorde något åt det...
Ja jag hoppas att Niklas förstår att jag är riiktigt besviken på honom...
Men vad spelar det för roll.. Han gör juust som han vill ändå =( ...
// StiiiiNa..
...Missförstånd..!!..
..Missförstånd..!!..
Tycks att någon har missförstått min blogg...
För att jag har något att göra vissa dagar tycks jag vara lycklig..!?..
Lycklig..!!..
Hur är man när man är lycklig!?.. Jag har nästan glömt hur man leer..
Jag gråter så gott som varje dag..!!..
Jag kämpar varje dag med att inte vela ta livet av mig..
Jag har så gott som INGA vänner... Jag har väl förtjänat det..
Jag har ingen pojkvän eller jobb..
Jag försöker hela tiden komma med ursäkter för andra när dem inte har tid till mig..
Men jag vet att folk inte vill umgås med mig, inte vill vara tillsammans med mig och minst av allt anställa mig..
Varje dag hoppas jag att någon fantastiskt ska hända mig.. Som den dagen Louise och jag hittade tillbaka,
Eller som den dag då jag mötte dig...
Jag är ensam igen... Louise bor hunda mil bort och du med..
SKÖNT för er...
Jag letar vänner via lunar..
PATETISKT..!!..
Dem kommer oxå lämna mig en dag..
När dem inser att jag är en naiv lögnaktig falsk jävla varelse..
Det Fanns en tid då jag ljög mycket...
För att folk inte skulle lära känna den jag igentligen är,, för att få dem intresserande av jävla mig..
Saken var den att jag ljög om saker som inte ens existerar,,, Dem fattade rätt snabbt att mitt liv och jag var en ända lögn... Svårt att komma med sanningen när det känns som man i själva verket inte själv existerar.
TRO mig... jag är inte INTE lycklig...
Inte det JÄ*LA minsta..
//StiiiiNa..
Vem är du till att bry dig...
När du ändå bara låtsas.............!?......
SOO long FUCKERS..!!..
