Ps, lite bilder från den japanska trädgården och djurparken.

Krille har fler bilder som förhoppningsvis kommer som en uppdatering sen när min dator funkar.

   Krille mot rummet.

Hemma från Danmark sen i fredags kväll..

Lite uppdatering från kvällen i Danmark.. Dag-Torsdag..
Började med att krille jobbade, jag satt på rummet och väntade tillbaka honom.
När han kom tillbaka så öppnade vi en flaska vin, gjorde oss i ordning för en ute kväll och drog iväg.

Stämningen var helt underbar. Hans kollegor var helt underbara. Maten var underbar.
Jag log och skrattade, allt känndes så bra. Vi drog vidare till en kariokie pub där alla sjöng och hade det trevligt.
Danskarna tog verkligen hand om en, blev upp bjuden ett par gånger på dans och krille sjöng för fulla muggar =)

Kl 02:00 stängde dem så vi gick vidare till en natt klubb. Vi dansade och hade det trevligt. Men plötsligt MITT i allt det roliga ville jag hem.. Jag bröt ihopa i taxin, grät hela vägen till hotellet och fortsatte gråta mig till sömns =(.

Jag saknar honom såå otroligt mycket.
Jag vet han slog mig mer än nödvändigt, men jag älskade honom av hela mitt hjärta.
Det gör så jävla onte att vakna varje dag utan honom.

Jag säger till mina vänner att jag ÖNSKA att jag inte slog det där första slaget för då hade han aldrig misshandlat mig.
Och hade han inte gjort det så hade min klapp varit det ända. Tänkte inte slå han en gång ens. Blev bara så ledsen och besviken för saker han sa. Som att han inte kännt av min kärslek när han är den som fått mer kärlek än någon annan jag varit tillsammans med =(. Vi hade ett 6 månader långt förhållande nästan helt utan bråk. Vi älskade varandra. Jag trodde han visste hur mycket jag älskade honom med, men tydligen inte..

Nu säger bara alla hela tiden att det är bara att gå vidare och polisanmäla m.m
JA, jag polisanmälde för att han ska veta vad han gjort fel. Men jag har SÅN ångest. Jag vill inte se han råka illa ut =(..
Jag älskar ju honom.. Vet inte vad jag ska ta mig till..

Har fått en hel del stöd men känns som alla försöker peppa mig till att glömma,.. Glöma den jag älskade in i det sista.
Hur gör man det?.. Hur låter man bli att se allt man saknar NÄR man saknar det!?

Nu har jag äntligen fått skriva av mig lite till och självklart gråter jag nu igen..
Lånat min systers dator. Min är totalt kass =(..
sköt om er alla...

Och jag vet - Hade det inte hänt nu hade det hänt senare.
Men smärtar ändå att förlora honom när man var som mest kär.