♥Why!?
... Ja är det inte alltid så att man frågar sig varför just jag? varför just mig?..
Barn svälter, folk dör i sjukdomar, trafik olyckor kräver liv varje dag och ändå sitter man här förhoppningsvis fullt frisk och frågar sig själv, Why me?..
Man känner sig lite schizo där man går runt och ler och skrattar med folk och åt olika saker medans hjärtat gråter, kroppen skriker och hjärnan bultar. Man vill bara sätta sig på knä, slå ansiktet i händerna, släppa ut tårarna, falla mot marken och aldrig resa sig igen, orken sviker en, benen skakar och att ligga kvar känns så rätt men är så fel.
Jag har aldrig aldrig gett upp på mina vänner, aldrig på mina nära och kära och jag tänker inte heller efter 26 tuffa år svika mig själv, ikke, jag är värd mer än så♥.
Jag har alltid haft lätt för att få folk till skratt, killar på fall och hjärtan i brand. Men utanför allt det står jag och tittar mot mig själv som ett tomt leende skal,. Jag virrar på huvdet när jag ser mig själv stå där och le och undrar vad jag ler åt?, Vad ler du åt Christine?, vad skrattar du åt?, jag gråter ju? jag går mer levande än död om dagarna, jag vill bryta ihop, så vad skrattar du åt?,. Vem är du och varför visar du inte det äkta dig?,.
Jag är alltid uppriktig och ärlig när folk frågar hur jag mår och hur allt är men är jag ärlig tillbaka?, jag menar in mot mig, till mig?,. Men mitt liv är inte tvi katten, men gnäller jag i onödan?...
jag har en månad på mig att hitta ett boende, mamma och ola ska skiljas, det finns inte plats för mig, om en månad är jag arbetslös!!!!!!!!!, jag, JAG! är personen som kämpar för ALLT jag har och kommer få, men varför får jag inget fast jobb?, inget boende?, jag är så jävla lojal, ärlig, arbetsvillig.. Ja JAG är en FIGHTER!..
Jag tänker inte ge upp, aldrig... Jag vet min andra hälft väntar mig, jag har hela livet famför mig,....
Men det känns så jävla tufft allt.
Idag kom Björn ut till mig på jobb,. jag meddelade honom att jag behövde prata, det tog tio min sen stod han på plats, en låång varm och energi rik kram♥.
Jag berättade för honom vad som hänt och vad mamma berättat, han är den ända som vet.
När vi pratat kändes allt mycket bättre, TACK! för allt du gör mig för mig♥.
Detta blev ett galet långt inlägg och jag vågar knappt gissa på om någon orkat sig ända ner hit.
Vill ändå tacka för era kommentarer och för era stöd,. Ett tack kaske låter litet, som ett tomt eko i ett rum utan väggar men tro mig, ni är mitt guld, ni hjälper skakiga ben stå. Tusen tack för ni finns, fina fina människor. Ta hand om er.♥
I med eller mot gångar, - Glöm aldrig vem du är...♥
Barn svälter, folk dör i sjukdomar, trafik olyckor kräver liv varje dag och ändå sitter man här förhoppningsvis fullt frisk och frågar sig själv, Why me?..
Man känner sig lite schizo där man går runt och ler och skrattar med folk och åt olika saker medans hjärtat gråter, kroppen skriker och hjärnan bultar. Man vill bara sätta sig på knä, slå ansiktet i händerna, släppa ut tårarna, falla mot marken och aldrig resa sig igen, orken sviker en, benen skakar och att ligga kvar känns så rätt men är så fel.
Jag har aldrig aldrig gett upp på mina vänner, aldrig på mina nära och kära och jag tänker inte heller efter 26 tuffa år svika mig själv, ikke, jag är värd mer än så♥.
Jag har alltid haft lätt för att få folk till skratt, killar på fall och hjärtan i brand. Men utanför allt det står jag och tittar mot mig själv som ett tomt leende skal,. Jag virrar på huvdet när jag ser mig själv stå där och le och undrar vad jag ler åt?, Vad ler du åt Christine?, vad skrattar du åt?, jag gråter ju? jag går mer levande än död om dagarna, jag vill bryta ihop, så vad skrattar du åt?,. Vem är du och varför visar du inte det äkta dig?,.
Jag är alltid uppriktig och ärlig när folk frågar hur jag mår och hur allt är men är jag ärlig tillbaka?, jag menar in mot mig, till mig?,. Men mitt liv är inte tvi katten, men gnäller jag i onödan?...
jag har en månad på mig att hitta ett boende, mamma och ola ska skiljas, det finns inte plats för mig, om en månad är jag arbetslös!!!!!!!!!, jag, JAG! är personen som kämpar för ALLT jag har och kommer få, men varför får jag inget fast jobb?, inget boende?, jag är så jävla lojal, ärlig, arbetsvillig.. Ja JAG är en FIGHTER!..
Jag tänker inte ge upp, aldrig... Jag vet min andra hälft väntar mig, jag har hela livet famför mig,....
Men det känns så jävla tufft allt.
Idag kom Björn ut till mig på jobb,. jag meddelade honom att jag behövde prata, det tog tio min sen stod han på plats, en låång varm och energi rik kram♥.
Jag berättade för honom vad som hänt och vad mamma berättat, han är den ända som vet.
När vi pratat kändes allt mycket bättre, TACK! för allt du gör mig för mig♥.
Detta blev ett galet långt inlägg och jag vågar knappt gissa på om någon orkat sig ända ner hit.
Vill ändå tacka för era kommentarer och för era stöd,. Ett tack kaske låter litet, som ett tomt eko i ett rum utan väggar men tro mig, ni är mitt guld, ni hjälper skakiga ben stå. Tusen tack för ni finns, fina fina människor. Ta hand om er.♥
I med eller mot gångar, - Glöm aldrig vem du är...♥
♥Jahapp♥
Denna dagen har sugit bra jävla mycket.
Började dagen med att känna att detta kommer bli en bra dag, en riktigt bra dag.
Vaknade hemma hos Tobbe och allt kändes bra, inte sovit där på nästan en hel vecka så det var skönt att vara där igen. När jag sen börjat jobba, satt och tänkte tillbaka på början av mitt och Tobbes förhållande, hans underbara blick som fick mig rakt i fällan, hans sätt att le och se så jävla lycklig ut,. Kyssen som kändes så jävla rätt var oxå den första kyssen, han var min räddning efter jag blivit misshandlad, han var mitt ALLT! Idag sitter jag mest och frågar mig om han någonsin kommer le så där igen, kyssa mig så där igen och titta åt mig så där igen. Idag är det mest trötta blickar, sårade hjärtan, besvikelse och ångest men mitt i allt det en fruktansvärt envis kärlek, kärleken som håller svaga hjärtan vid liv. Plötsligt fick jag ett sms av hans syster, fick reda på att dem två kommit i gräl och jag var anledningen,. jag blev riktigt sårad av orden och jag såg bilden av lycka backa ett steg till. Vi blev oväns så klart, på vår 5 månaders dag som han inte ens tycker är mer värt en annan dag, visst så kan det kanske vara men i vårt fall tycker jag varje månad, varje dag är något stort.
Jag skulle även med in till Malmö idag för att få höra om ett jobb, stressade som fan för att hinna och asade med mig chefen över allt och gjorde ett dubbelt arbete. När jag kommer hem ringer jag pojkvännen och pratar med honom om allt, jag var fruktansvärt upprörd eftersom jag fått höra både det ena och det andra från två munnar in i mina två öron som sänder ut hårda slag mot hjärtat. Han lyssnade mest som vanligt och avslutet blev att jag inte fick följa med till malmö som jag sett fram imot hela veckan. Nu är han så kall mot mig, kort och jag tror allt är helt försent.. HUR ska jag få honom till att se på mig så där igen, HUR får jag honom lycklig?.. Mitt stora mål i livet är att göra honom lycklig men jag har aldrig tidigare stött på sånna motgångar och jävelskap...
Vill inte ge upp på oss, jag vill INTE!... Men min ork sviker mig snart, jag har ingen att hålla tag i. Jag förlorar det jag älskar... På grund av något jag är, på grund av något jag aldrig kommer bli.... På grund av någon jag en gång varit som jag antagligen aldrig kommer åter bli.
Det krossar inte mitt hjärta att vi bråkar, det krossar mitt hjärta att se in i hans ögon och se den person jag har förvandlat honom till,. Ledsen, besviken, känner sig oälskad, olycklig.... HUR får jag honom lycklig,,.. genom att ge mig av? så han kan träffa någon annan?... Älskar honom,.... Fan för olikhet, starka känslor,.
/Stina
Började dagen med att känna att detta kommer bli en bra dag, en riktigt bra dag.
Vaknade hemma hos Tobbe och allt kändes bra, inte sovit där på nästan en hel vecka så det var skönt att vara där igen. När jag sen börjat jobba, satt och tänkte tillbaka på början av mitt och Tobbes förhållande, hans underbara blick som fick mig rakt i fällan, hans sätt att le och se så jävla lycklig ut,. Kyssen som kändes så jävla rätt var oxå den första kyssen, han var min räddning efter jag blivit misshandlad, han var mitt ALLT! Idag sitter jag mest och frågar mig om han någonsin kommer le så där igen, kyssa mig så där igen och titta åt mig så där igen. Idag är det mest trötta blickar, sårade hjärtan, besvikelse och ångest men mitt i allt det en fruktansvärt envis kärlek, kärleken som håller svaga hjärtan vid liv. Plötsligt fick jag ett sms av hans syster, fick reda på att dem två kommit i gräl och jag var anledningen,. jag blev riktigt sårad av orden och jag såg bilden av lycka backa ett steg till. Vi blev oväns så klart, på vår 5 månaders dag som han inte ens tycker är mer värt en annan dag, visst så kan det kanske vara men i vårt fall tycker jag varje månad, varje dag är något stort.
Jag skulle även med in till Malmö idag för att få höra om ett jobb, stressade som fan för att hinna och asade med mig chefen över allt och gjorde ett dubbelt arbete. När jag kommer hem ringer jag pojkvännen och pratar med honom om allt, jag var fruktansvärt upprörd eftersom jag fått höra både det ena och det andra från två munnar in i mina två öron som sänder ut hårda slag mot hjärtat. Han lyssnade mest som vanligt och avslutet blev att jag inte fick följa med till malmö som jag sett fram imot hela veckan. Nu är han så kall mot mig, kort och jag tror allt är helt försent.. HUR ska jag få honom till att se på mig så där igen, HUR får jag honom lycklig?.. Mitt stora mål i livet är att göra honom lycklig men jag har aldrig tidigare stött på sånna motgångar och jävelskap...
Vill inte ge upp på oss, jag vill INTE!... Men min ork sviker mig snart, jag har ingen att hålla tag i. Jag förlorar det jag älskar... På grund av något jag är, på grund av något jag aldrig kommer bli.... På grund av någon jag en gång varit som jag antagligen aldrig kommer åter bli.
Det krossar inte mitt hjärta att vi bråkar, det krossar mitt hjärta att se in i hans ögon och se den person jag har förvandlat honom till,. Ledsen, besviken, känner sig oälskad, olycklig.... HUR får jag honom lycklig,,.. genom att ge mig av? så han kan träffa någon annan?... Älskar honom,.... Fan för olikhet, starka känslor,.
/Stina
♥Måste skriva av mig♥
Varför ska hjärna och hjärta alltid hänga upp sig på dem mest kompliserade sakerna?.
Jag vill inte,, jag kan inte leva utan min pojkvän. Han och hans dotter är mitt liv. Saken är den att han röker.
jag har gått imot mina principer för att få vara med honom men jag har bara ställt till problem.
Han är besviken på mig som lätt honom falla för mig när jag visste han var rökare från dag ett. Självklart har han rätt men den andra saken är den att jag föll med, lååångt innan han var medveten om det. Rökningen var låångt ifrån den närmsta tanken när jag sen fick en chans att bli tillsammans, Han-Jag-Vi.. Kunde inte låta den chansen smita iväg rakt framför ögon och hjärta. var jag självisk?,. Jag tänker på så mycket runt omkring när jag hatar rökningen. Tänker på min pojkvän vars lungor som har rasat och han har opererats, jag tänker på mina barn och djur som kommer andas in det. Visst han är duktig med att röka ute och under fläkten men han känner inte av den fruktansvärda stanken av rök som vi får leva i varje dag. jag vill inte att mina barn och djur vänjer sig med det, det är inte rätt mot dem. VI som vuxna måste ta det ansvar som inte barnen/djuren kan ta och i mitt fall är det att ha min älskade pojkvän nu och förlora honom när jag är redo för barn. Rökning är en del av honom säger han =( jag vill inte han ska behöva göra sig av med något som är en del av honom och han vill inte själv sluta röka. Jag vill ge honom all den tid han behöver för att inse om han vill sluta röka eller ej MEN den tiden är även min tid. En tid som jag blir mer kär i honom, en tid av att inte veta om han är den som jag ska dela mitt liv med. är jag självisk nu igen?.. Jag vill INTE lämna honom jag vill inte lämna honom men en dag måste jag göra ett beslut för någon annan, för mina barn och djurs skull, då måste jag vara stark.
Uscha vad vissa av mina vänner och antagligen min pojkvän med kommer hata mig efter detta inlägg och mitt tycke. Men det är så här jag har växt upp och det är svårt att bryta ett så starkt mönster just som min pojkvän.
Älskar min Tobias sååå sjukt mycket. gråter just nu och oroar mig fast jag lovat att låta framtiden utvisa.
Känner väll så här eftersom han rökar mer nu än någonsin. är sååå rädd för att tvingas leva mitt liv utan honom.
Faaan alltså. =(.. Kommer säkert få ångra att jag skrivit av mig här med. Men detta är min blogg där jag skriver om allt. Jag var bara tvungen att skriva av mig. klockan är snart nio och vad jag vet så är det 3 sigg redan. =(
Ångrar redan att jag skrivit detta. är inte ute efter bråk eller något. bara att lätta mig. Min kille har hört detta tuusen gånger så vill inte ta det med honom igen. Det tjänar inget till.
Nu ska jag sätta mig och gråta av mig lite så jag kan vara glad och låtsas som inget ikväll när vi ska hem till Anderslöv igen.
Bye♥
/Stina..
♥ FUCK YOU FOR THE BRUISES YOU GAVE ME
Förlåt kära läsare för jag inte skrivit eller svarat på era kommentarer.
Men det har hänt en allvarlig sak.
Killen jag älskade över allt annat, mitt liv mitt allt slog mig blodig i fredags.
Har så ont över allt. Blå märken, blå klocka, avskalad hud, käken är kass och strypmärken..
Hur kunde det bli så här?.. Vi var som gjorda för varandra.
Vi var så gott som varje dag sen den 19 januari. ALDRIG har han visat teckan på våldsamhet förut.
Ni undrar säkert vad som hände, det undrar jag med. Han gjorde mig såå sjukt arg och ledsen,. Det gick så långt att jag slog till honom. Inte så farligt hårt bara en klapp på kinden för att han skulle sluta göra mig ledsen och fruktansvärt arg.
Då slog han ner mig i golvet. Jag borde säkert inte skriva allt detta här. MEN när man skriver om budskap och är helt plötsligt i ett så vill man inte blunda. (skriver inte detajler men misshandlen höll på i ca 10 min.
Jag blev varnad av tjejer förut. Jag trodde det var svartsjuka och jag litade på min pojkvän =(...
OM NI BLIR VARNADE,, lyssna, eller i alla fall spekulera mer i det än att lita helt blint på den du älskar.
Man kan ha fel.
SKIIT samma nu... Ni får gärna kommentera, men snälla inga frågor <3.. Inte om ni inte står mig nära.
På onsdag drar jag till danmark =)... en kill kompis ville ge mig lite tid att andas. Han bokade hotell rum. Bor vid en japansk trädgård, underbart. på torsdag kväll är det stor midda i danmark med alla hans arbetskamrater.
Så på fredag är man hemma igen.. Läängtar som faan =)..
Ni kanske tycker jag tar allt lätt och borde polisanmäla..
Vi får se,. Jag vill men det finns dem som tycker jag ska låta blir...
Jag tar det faktiskt lätt, ärligt är jag GLAD det hände nu.. Tänk om vi hunnit flytta ihopa m.m..
Nu ska jag sätta mig och svara på så många kommentarer jag kan. Har lånat min systers dator för min dator gick sönder under fredags grälet.
Sköt om er alla och var rädda om er. Ni är guld värda. <3
Men det har hänt en allvarlig sak.
Killen jag älskade över allt annat, mitt liv mitt allt slog mig blodig i fredags.
Har så ont över allt. Blå märken, blå klocka, avskalad hud, käken är kass och strypmärken..
Hur kunde det bli så här?.. Vi var som gjorda för varandra.
Vi var så gott som varje dag sen den 19 januari. ALDRIG har han visat teckan på våldsamhet förut.
Ni undrar säkert vad som hände, det undrar jag med. Han gjorde mig såå sjukt arg och ledsen,. Det gick så långt att jag slog till honom. Inte så farligt hårt bara en klapp på kinden för att han skulle sluta göra mig ledsen och fruktansvärt arg.
Då slog han ner mig i golvet. Jag borde säkert inte skriva allt detta här. MEN när man skriver om budskap och är helt plötsligt i ett så vill man inte blunda. (skriver inte detajler men misshandlen höll på i ca 10 min.
Jag blev varnad av tjejer förut. Jag trodde det var svartsjuka och jag litade på min pojkvän =(...
OM NI BLIR VARNADE,, lyssna, eller i alla fall spekulera mer i det än att lita helt blint på den du älskar.
Man kan ha fel.
SKIIT samma nu... Ni får gärna kommentera, men snälla inga frågor <3.. Inte om ni inte står mig nära.
På onsdag drar jag till danmark =)... en kill kompis ville ge mig lite tid att andas. Han bokade hotell rum. Bor vid en japansk trädgård, underbart. på torsdag kväll är det stor midda i danmark med alla hans arbetskamrater.
Så på fredag är man hemma igen.. Läängtar som faan =)..
Ni kanske tycker jag tar allt lätt och borde polisanmäla..
Vi får se,. Jag vill men det finns dem som tycker jag ska låta blir...
Jag tar det faktiskt lätt, ärligt är jag GLAD det hände nu.. Tänk om vi hunnit flytta ihopa m.m..
Nu ska jag sätta mig och svara på så många kommentarer jag kan. Har lånat min systers dator för min dator gick sönder under fredags grälet.
Sköt om er alla och var rädda om er. Ni är guld värda. <3
♥ Igenom smärta
Jag har gått igenom en massa skit här i livet, jag har varit så jävla nära klivet.
Vore det inte för DIG älskling vore jag inte hel.
Tack för du står ut när min bakgrund bryter ner mig.
Tack för du finns där när minna minnen från misshandel och bilder från hur mina nära rycks från mig mot döden.
Jag kunde inte rädda min farfar från hans våld, jag kunde inte ta min bror i min famn när han slog honom. Jag räddade min mammas liv när jag var 5,. Min rädsla skrämer mig. Tack älskling för du finns där genom allt.
Älskar dig trots jag kan ha monster dagar.
Dock få nu för tiden, men jag har tagit mig igenom största striden.
Tack min älskling för du gör mig hel igen du är som en bästa vän.
Älskar dig ♥
Vore det inte för DIG älskling vore jag inte hel.
Tack för du står ut när min bakgrund bryter ner mig.
Tack för du finns där när minna minnen från misshandel och bilder från hur mina nära rycks från mig mot döden.
Jag kunde inte rädda min farfar från hans våld, jag kunde inte ta min bror i min famn när han slog honom. Jag räddade min mammas liv när jag var 5,. Min rädsla skrämer mig. Tack älskling för du finns där genom allt.
Älskar dig trots jag kan ha monster dagar.
Dock få nu för tiden, men jag har tagit mig igenom största striden.
Tack min älskling för du gör mig hel igen du är som en bästa vän.
Älskar dig ♥
Var rädda om varandra.
Låt inte mörka dagar sluka dig
Söndagens besvikelse.
Just nu är jag mest besviken..
Planerna idag blev inställda.. Man ska kanske inte klaga.. Helgen har ju varit toppen..
Men när man blir lovad något och man ser fram imot något så kryper besvikelsen fram och det känns inte bra.
Jag gjorde vid mig, handlade gott gott och var färdig för att gå när jag får sms efter sms att det inte blir något.. Då stod jag utanför.. Det var bara vända om hem och slänga sig framför tv och dator själv..
Hade det inte varit för att han ska till Miami i 2 veckor nu så hade jag inte blivit lika besviken, och när han sen kommer hem igen så börjar han jobba i Danmark.. Vi kommer typ inte ses så mycket sen..
jaja.. skit samma nu.. Känner mig som en bort skämd snorunge...
Tittar på tv nu... Tjejer som mår dåligt över sina små bröst... Mina är inte så stora men jag är fullt nöjd.. Tänk att folk vägrar gå till jobb och affären för sina bröst..
Efter tv blir det sängen för mig... Inte hänt något idag.... MEN,,, Jag fick gjort en sak idag.. haha... det var skoj... Finns bara en person till som vet vad jag pratar om.. Hoppas du blev nöjd.. Hihi...
Sov gott alla..... Upp 04:30 igen i morgon.. Jobb Jobb Jobb.... pengar =)...
Jahapp...
Ja jag vet inte ens om jag vill gå in på det.. Men känns som det var evigheter sen jag skrev blogg nu...
Min älskling gjorde slut med mig... Så nu är jag ifrån honom igen...
Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till..
Förut när pojkvänner gjort slut eller jag själv gjort slut och kommit ut och killar raggat på en har jag alltid tagit det som kul och faktiskt flörtat direkt... Låter kanske knäppt.. Men så har jag alltid gjort för att förtränga min smärta... Men Juhlian har det varit HELT tvärt om.. jag träffade honom vir lunar.. Vi pratade om allt mellan himmel och jord. Vi fick en kontakt som jag aldrig tidigare känt... Och när det nu tagit slut ser jag honom över allt... Igår kom en av om inte den snyggaste killen på hela jävla företaget fram till mig och sa att jag var fin och att mitt hår var ljust och fint.. HAHA shiit.. blind!?.. Men jaa.. Hade inte det varit för Juhlian som springer i mina tankar jämt så skulle jag nog säga något tillbaka eller i alla fall tagit kontakt tillbaka... Men allt jag fick fram var tack och sen gick jag... Jag vet Juhlian bryr sig om mig än och att han inte vill mig eller sig själv något illa... Han bad mig bry mig om mig själv och inte tänka så mycket på honom när han gjorde slut.. Jag har försökt följa vad han sa för hans skull.. Tänkt att jag ska stänga inne mina känslor eller slänga bort dem.. Men om det är sista gången han får se vad jag känner eller tycker,, eller om jag ska få säga det till honom.. Så vill jag att han ska veta att jag älskar honom och hoppas än att han kommer tillbaka.. Om han kommer tillbaka ska lunar och msn BORT för det är MÅNGA gånger därför vi bråkat... Jobbigt... Jag tror inte jag får tillbaka honom som min pojkvän.. Men OM så skulle jag bli världens lyckligaste.. men just nu är det viktigaste för mig att han mår bra och det gjorde han tyvärr inte med mig och självklart ska han gå utan mig då.. Jag vill han all lycka så jag hoppas han får det han förtjänar... Hoppas han vet hur ledsen jag är för att jag lät allt hända.. jag vet man är två i bråk... Men förlåt för jag säger detta.. Men ni där ute vet INGET... jag bör inte prata med någon om detta för det är mellan mig och Juhlian... Men jag kände att jag var tvungen att skriva av mig... Inte pratat med honom sen i söndags.. =( riiiktigt jobbigt.. Men fyy vad jag längtar till i morgon =).. för då ska vi pratas vid igen... Sov gott världen... jag mår bra.. så tänk inte på mig... Jag är bara nere eftersom jag förlorat den jag älskar mer än livet själv... Men stina har sig själv att skylla.. tänk inte EN dålig tanke om Juhlian för han har ett hjärta av GULD...
Natti Natti alla... //Stina som tror på sig själv =).. Igen =)..
Trött som faaan...
Nu har jag kommit hem från Akuten... Jag fick en massa piller + recept så jag kunde hämta ut fler efter jobb i morgon... Det ser värre och värre ut hela tiden... Dem tror det är blodförgiftning.. Om vi ska överdriva så leder det till döden om man inte gör något åt det..Kul att höra av en läkare... Haha.. Noot... Men nu har jag fått piller...
Det började som en liten prick och bler bara värre och värre... Anledningen till att dem tror det är blodförgiftning är för att det går en rand uppåt och den randen går mot hjärtat... Gäller stoppa det i tid.. mitt har bara gått halvvägs upp mot knäet... Gör skiiiiit ont... =(....... Trycktr nålar i bölden när jag kom till Akuten.. Och jag som har VÄRSTA nål förbin.. fyyy... Tog 4 timmar på Akuten.. haaatar att vänta.. jag låg och somnade innan dem kom Haha... illa.. Nää trött som fan så tror faktiskt jag hoppar i säng... Natti Natti.. //StiiiiNaa.. <3
Akuten..
Så såg det ut tillbörja me..
Gaalet..
..Satt o skrattade till nyss... Kom o tänka på hur lycklig man var den 14 när vi blev ett.. Och såå otroligt lycklig man var den 29 när man för första gången fick höra dina ord.. JAG ÄLSKAR DIIG..
Lyckligare än så kan man inte bli... Just nu är jag bara så ledsen o besviken.. Hur faan gick det till..
Kärleken som skulle hålla förevigt o all oändlighet. 800 månader.. Hur gick det till... Det vi hade är förlorar.. =(...
..Ovanligt..!!.
.. Fick nyss ett meddelande av Louise att hon inte kunde komma ikväll o äta kfärftor me mig..
Nyss varit o köpt kräftor o allt... Men jag hade så gott som räknat med ett nedslag...
Blir o sitta ensam i svedala och titta tv.... Ovantligt att jag är ensam eller VAD!!??..
Palla detta skiiit liv....
Jag anstränger mig för att bli lycklig... Är sveken mina egna?...
Längtan..!!..
..Efter sand under mina fötter... Efter havets brus... Efter solens värme och barnens skratt..
..Man är kanske lite bölig men jag hade även sett fram imot hålla din hand i sommar..
..Ibland känns livet bra hopplöst... Som om man kväver sig själv och man vet inte hur man släpper taget...
..Hur släpper man taget!?.. Av något eller någon man bryr sig om... Och varför är det alltid den man bryr sig om som blir sårad!?...
Idag ska jag hjälpa min mamma med hennes vinlotteri... Ska försöka lee lite..
Hoppas det är som folk säger... Att någon gång vänder sig lyckan mot dig.. Jag vill ha barn och bo hemmifrån.. Jag vill ha jobb och tjäna egna pengar!!.. Jag vill ha någon som vill göra det med mig.. Trodde jag hade d =(..
Nä nu blir det att ta en dusch....
Jag faller..... FALLER...
Lite smått uttråkad!!..
Sitter i Svedala nu och har grryymmtt tråkigt =)..
Men men det finns dem dagar med.. Har inte jätte många val..
Blir nog att ta en sväng till Nova i Lund.. Eller om jag väntar och tar det med Louise i morgon..
Har inte pratat med louise om det men vem vet hon är kanske oxå sugen på att ta en runda på Nova även om hon har så nära ditt och antagligen besöker det oftare än mig =)...
Pratade med lite folk nyss... Blir att dra ut i helgen.. SKÖNT.. Man har ju verkligen saknat att vara ute och svänga på gumpen... På Fredag blir det att bowla inne på bigbowl i Malmö.. Vi är 6 st som ska ditt som det ser ut nu...
Sen hörde jag något om Törring på lördag... Vet inte vem som ska ditt eller om det blir av alls men på sista tiden har man ju inte varit allt för glad så det skulle ju inte sitta fel med att komma ut och bara släppa loss lite.. Man behöver komma vidare här i livet.. Senast idag blev Niklas sur på mig för att jag reagerade på att han hellre var social till micke än att vara det till mig.. Inte mitt val men jag blev bara lite chokad.. Inte räknat med att han skulle avbryta mig när jag berättade vad jag stolt åstakommit... Vi la på och tydligen var han sur.. för när jag sen skrev och frågade vad han gjorde var han inte intresserad av att svara mig.. Efter vad vi gått igenom tidigare så blev jag lite sotis och rädd... Funderingarna över att han var med en annan tjej gjorde mig tår svag.. Men han var bara otrevlig och sa att han inte ville ta mer skit av mig så nu antar jag att jag förlorat honom igen... Jag ska inte säga att jag inte är ledsen över det.. Jag menar jag älskar ju honom verkligen men det verkar inte funka.. Vi bråkar för mycket så vad gör man.. Ibland måste man inse sanningen innan den knackar en i pannan.. Vi hade planer att ta oss till Elmia m.m men det är väl oxå inställt nu... Bla bla blaa... =)... Jaja Nu ska vi vara glada,, Ny blogg och allt.. Härlig..
Sköt om er... Kramis... Me!!....
