♥a withered flower in bloom

Ja jag tror visst att denna vissna blomma är på väg att blomma ut =).
Eftersom jag inte lyckas få tag på en lägenhet så blir det att köpa. Jag har allid sen nyfödd velat stå på egna ben, betala allt mitt själv och klara mig själv, vara min "börda",. Men där imot har jag alltid velat ge av mig, dela med mig av allt jag kan för alla i min omgivning då dem är min överlevnad, mitt guld♥.
Min pappa har erbjudit sig köpa en lägenhet till mig i ett par år nu men självklart har jag tackat nej alla gånger då jag inte vill få om jag inte garanterat vet att jag även kan ge! Och vad kan panka jag ge tillbaka som innehåller detsamma som en lägenhet gör för mig just nu?, med mindre stress, ro, ekonomi jamassor räddar en lägenhet mig,. Jag hade fått mitt liv tillbaka!.  Nu har jag en månad kvar sen är det gatan för mig, sälja alla mina saker och bums ut. Jag har gjort ALLT som jag kan göra, jag har till och med vädjat till soc som inte ställde upp. Nu sitter jag med blödande knä på knä, med ett ömmande hjärta i mina händer och pappa erbjuder sig en gång till! Med gråten i min hals kan jag inte tacka nej, men i all panik slänger jag snabbt ut, jag lovar att betala tillbaka allt, jag ska sköta mig, ska betala alla hyror m.m m.m,. Pappa har aldrig misstrott mig så varför tror jag inte på mig själv? Varför kan jag inte efter allt jag varit med om bara ta imot hjälp? Min pappa är inte fattig nej faktum är att han är rik, så fö honom är det bara pengar och en hjälpande hand, men för mig, ja för mig är det mitt liv vi pratar om!..

Pappa, en främling jag knappt ser, hör och ibland inte ens tål, min pappa, MIN pappa, han jag knappt kallar pappa, HAN ställer upp,. Varför känns det så fel?,,, Borde jag tacka nej?, falla och hitta min egen  väg upp? Eller förtjänar jag detta som ett plåster på såren?, är det min tur nu att få rås om?,, Är detta tiden då mitt liv vänder sig till det bättre eller kommer jag leva med skuld och ångest att jag inte klarade det själv?.

Nej jag ska sluta spekulera här inne, inte vidare kul för er att läsa, jag rår ju om er med =).
Ps. Tack till dig som gav mig kommentaren att jag är stark, tack vare dig blev jag ännu starkare, tack för du/ni tror på mig.

God natt alla♥

Kommentarer
Postat av: Anonym

Ta du emot hjälpen från din pappa ang. lägenhet utan

dåligt samvete.Självklart skall väl föräldrar hjälpa sina barn om dom kan.Har själv fått ekonomisk hjälp av mina föräldrar och är mycket tacksam för det.

2011-05-11 @ 11:52:48
Postat av: Jannica

Du har inte tänkt på att plugga och skaffa dig en utbildning som förhoppningsvis kan ge dig bra jobb sen? Oftast kommer man inte så långt untan utbildning...



Kärt av din far att hjälpa dig iaf! Det var ju inte illa att han köper dig ett boende.

2011-05-11 @ 20:31:11
Postat av: Anonym

Jag tror att jag kanske kan förstå hur du känner angående din pappa och hjälp, i alla fall lite. Jag har knappt någon kontakt med min mamma, och när hon vill hjälpa mig med något så reagerar jag ungefär som du. Men om jag vore du så hade jag tagit emot hjälpen ändå, fast jag vet att det känns konstigt, kanske till och med fel.



Håller med om det där med utbildning. Finns det något du skulle vilja utbilda dig till? Vill du utbilda dig?

2011-05-12 @ 12:08:40

♥Skriv gärna en rad♥: