Blir så trött..
Tycks vara folk på min blogg som inte tycker det är ok att man dejtar killar och skriva om det i sin egen dagbok.. Jag behöver inte onödiga kommentarer av någon.. Blir jag sårad så får jag väl antagligen skylla mig själv.. Men nu känner inte mig o inte heller vet ni hur jag funkar.. Jag skiter i mitt förflutna och ser framåt.. Jag har varit singel i snart 7 månader och har inte rört någon av dem jag dejtat. Bara träffats för att se om det fanns en glimt där. Jag är vänner med alla var av är 2aom jag gått ut med på 7 månader.. Jag har träffat en kille för 5 dagar sen.. Han är den första jag fastnat riktigt för.. vi har umgåts varje dag i 5dagar och inte fören igår kysstes vi hej då.. inte ens hållt handen eller ågot under dem andra dagar.. FATTAR inte ens att jag sitter o förklarar mig för någon som inte vet ett skit eller ens har med mig att göra.. Men jag blir stött av sånt.. Låt mig bara vara.. Jag dejtar vem jag vill o när jag vill. Så trött på att alla klagar :(.. Är det inte mitt liv längre?.. Skit samma.. sista gången jag skriver o förklarar mig.. för detta är MIN blogg.. ge bara fan i o läs om det inte passar.. MITT liv MIN blogg... vad du än skriver så ändras inte det.. Tack ni som stöttar mig... NI vet vilka ni är..
Tillbaka till bloggen:
I söndags träffade jag dig.. Inställningen var att BARA vara vänner o inget annat. Då vi båda blev singlar för 7 månader sen.. Du efter ett 7år långt förhållande.. Och jag själv efter 3 veckors.. Jag sökte kärleken i 1år o fick 3 veckor, Nu klagar folk för jag söker vidare.. Jag letar inte, jag väntar. Vi har umgåts i 4dagar som enbart vänner... Bio i söndags, hundarna o skogen i måndags, julskylltning m.m i tisdags,, Igår låg vi och tittade film i några timmar i min säng.. Inte en gång tog vi på varandra. Inte ens en hand i hand.. Men jag kände pulsen gå. Känslan som vän börjar sina för mig... Fast det inte skulle bli så här.. Vi var ju fast beslutna om att bara umgås som vänner. Fick en känsla i Malmö av något annat o även du som du sa. Ville bara ta din hand när vi gick på vellinge blomman... Men vänner går inte o håller hand.. Igår när du körde hem hände det... En lång kram och våra läppar möttes i en underbar kyss.. Vad hände?... Vänner.!?.. Tänker på dig som aldrig förr o idag har jag för första gången saknat dig... :O.. Borde vi?... Vi har ju ingen annan att ta hänsyn till än oss själv.. Vi, du o ja.. Vänner!?... Du kommer antagligen ikväll igen. Hur blir det då?.. Just nu skriker min kropp efter en kram. du är så underbar du blyga pojk.. =).. Steg efter steg. Sakta fram... Men vart leder dem... Ställer mig frågan igen.. Vänner... Enbart vänner?.. Med en känsla som så här?.
//Stina... Fuck ya all.... My life... And im living it well.. I do things of love, Broken wings? even then will i fly away..
Kommentarer
Postat av: malin
det är bra gumman, det är fin blogg & du skiver precis vad du vill, jag läser & håller mig uppdaterad av ditt liv (:, jag saknar dig. <3